Digital mobbning, eller nätmobbning, är ett växande problem i dagens samhälle där allt fler unga tillbringar tid på sociala medier och andra digitala plattformar. För att effektivt hantera denna utmaning krävs det att skolor vidtar konkreta åtgärder och samarbetar med elever, föräldrar och personal. Här är några strategier som kan hjälpa skolor att bekämpa digital mobbning.

Utbilda elever och personal

Ett av de första stegen för att bekämpa digital mobbning är att utbilda både elever och personal om vad digital mobbning innebär, och hur den kan påverka den som drabbas. Genom att öka medvetenheten kan skolor skapa en miljö där elever känner igen mobbning och vet hur de ska agera om de själva, eller någon annan, utsätts.

Implementera tydliga riktlinjer

Skolor behöver tydliga regler och riktlinjer kring digitalt beteende. Det är viktigt att eleverna förstår vilka konsekvenser som följer av mobbning, både i och utanför skolan. Dessa riktlinjer bör vara en del av skolans övergripande policy mot mobbning och regelbundet uppdateras.

Använda tekniska verktyg

Skolor kan också använda tekniska lösningar för att förebygga och upptäcka digital mobbning. Det kan exempelvis handla om filter som blockerar olämpligt innehåll eller rapporteringssystem som gör det lättare för elever att anonymt anmäla mobbningssituationer.

Stöd för utsatta elever

Det är viktigt att skolor erbjuder stöd till elever som drabbas av digital mobbning. Det kan innebära tillgång till skolkuratorer, samtal med föräldrar och extra stöd i klassrummet. Genom att erbjuda emotionellt och praktiskt stöd kan skolor hjälpa utsatta elever att hantera och återhämta sig från mobbningssituationer.

Genom att vidta dessa åtgärder kan skolor skapa en tryggare digital miljö och hjälpa elever att utveckla ansvarsfulla och respektfulla beteenden online.

The post Så kan skolor hantera digital mobbning appeared first on Planforskolan.se.

En lärare ska aldrig finna sig i den här typen av utsatthet. Det ingår inte i arbetsbeskrivningen att bli hotad till livet.

Skulle den här typen av hot och våld förekomma i klassrummet, är det här de åtgärder som bör tas av den utsatte.

1. Dokumentera allt

Trots att situationen är otroligt jobbig är det viktigt att dokumentera allting i realtid. Skriv ner känslor, tankar och vad som sagts. Datera gärna även anteckningarna, så att det i efterhand är tydligt när, var och hur vad sades till vem. Jobbiga händelser kan vara svåra att minnas i detalj.

Om skadorna är fysiska så ta bilder av allting. Bilder på blåmärken eller sönderrivna kläder måste tas i nära anslutning med att misshandeln sker för att på rätt sätt kunna användas som bevisning senare.

Skulle kollegor eller andra vuxna vara närvarande bör även de anteckna vad de har sett, för att på så sätt kunna bidra med ett objektivt händelseförlopp.

2. Anmäl till arbetsgivaren och försäkringskassan

Nästa steg är att anmäla vad du har utsatts för till både din arbetsgivare och försäkringskassa. Det optimala är att involvera rektor, skolans fackliga skyddsombud, Försäkringskassan samt AFA på en gång.

Läs mer om vad som gäller vid en arbetsskada på Fackförbund.com. Främst hos yrkesgruppen lärare tros mörkertalet vara väldigt stort. Både hot och fysisk misshandel räknas som skador, och kan ge ekonomisk ersättning. De bör därför alltid anmälas.

3. Polisanmäla och orosanmälan

Det är upp till dig huruvida det du utsatts för ska polisanmälas. Optimalt är om det är rektorn som gör anmälan, då denne är arbetsgivare och därmed ansvarig för arbetsmiljön. Skulle det inte vara aktuellt går det även att polisanmäla händelsen på egen hand.

När det rör sig om barn som inte är straffmyndiga är det inte säkert att en polisanmälan leder till en utredning eller grava konsekvenser för barnet. I många fall skickas anmälan direkt till socialtjänsten. Det är dock viktigt att för eleven markera att det aldrig är ett acceptabelt beteende.

Är förövaren en elev för det dessutom göras en orosanmälan. Ett barn som mår bra är inte ett barn som slåss och hotar. Se till att barnet får den hjälp hen behöver genom att anmäla problemet.

The post Så gör man vid hot och våld i klassrummet appeared first on Planforskolan.se.

Det är många som tycks tro att trakasserier i skolan enbart drabbar elever. Dessvärre finns även ett mörkertal där lärare utsätts för diverse hot och glåpord.

Att en lärare utsätts är precis lika allvarligt som att ett barn utsätts, och bör därmed bli taget på lika stort allvar. Enligt en undersökning gjord av Framtidens karriär är det dessutom vanligt.

62 procent av grundskolelärarna har utsatts

Det är skrämmande siffror som presenteras efter att undersökningen genomförts. En majoritet av de tillfrågade lärarna har utsatts för hot, våld och kränkningar under sin yrkestid.

Oroväckande nog står inte eleverna för samtliga trakasserier. 30 procent av incidenterna innebar att en anhörig till eleven var den som diskriminerade läraren.

Under 207 ramlade det även in rekordmånga anmälningar till Arbetsmiljöverket. Drygt 500 anmälningar om fysiskt våld, över 200 hot och två rån rapporterades in av de utsatta lärarna.

Det är rektorn som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Om den här typen av diskriminering förekommer, och det inte går att göra något åt situationen – säg upp dig.

Den lärare som utsätts för hot eller trakasserier har rätt till a-kassa, även om läraren säger upp sig själv. Enligt a-kassa.se räknas det som ett giltigt skäl till egen uppsägning.

Lärarnas riksförbund vill se skärpta straff

En lösning som skulle kunna påverka situationen vore att klassificera lärare som samhällsviktig personal.

Vad det innebär i nuläget är att blåljuspersonal, såsom exempelvis poliser eller vårdpersonal, ska ha ett ytterligare skydd i form av hårdare straff. Den som utövar våld mot en sjuksköterska får idag minst ett års fängelse.

Fackförbundet hoppas att skärpta straff ska leda till en större säkerhet för lärarna.

– Många lärare upplever i dag inte bara hot och våld från elever utan utsätts också för våld från föräldrar och anhöriga och från personer som helt saknar rätt att vistas inom skolans område, kommenterar Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund.

Enligt förbundets interna undersökningar känner var femte lärare obehag inför att gå till jobbet på grund av trakasserierna.

The post Diskriminerande behandling kan även drabba lärare appeared first on Planforskolan.se.

De senaste 20 åren har den psykiska ohälsan skjutit i höjderna bland barn och unga. Ångest och depressioner tillhör de vanligast förekommande.

98 procent av Sveriges alla barn och unga har idag en mobiltelefon, för många av dem finns ingen begränsning på hur mycket den går att använda.

Mobbing dygnet runt

Mobbing har alltid förekommit. Dessvärre har den nya tekniken gjort oss alla mer tillgängliga, vilket även gör det lättare för mobbare att nå sina offer.

Enligt en undersökning gjort av Cybercom har 43 procent av de deltagande ungdomarna någon gång utsatts för nätmobbning. I och med mobilerna tar den utsattheten inte längre slut när barnet lämnar skolgården, utan den pågår dygnet runt.

Barn blir olyckligare av mobilen

Forskning från USA visar att barn som spenderar mindre tid på sina mobiler är lyckligare. Som mest bör ett barn spendera två timmar på sin telefon per dag.

Mobilanvändningen har utöver en lägre genomsnittlig lycka även lett till att allt fler har sömnsvårigheter och allt högre grad av ångest. Det i sin tur leder till en allt högre andel unga med depressioner.

Enligt en undersökning gjord av amerikanska psykologiprofessorn Jean M Twenge har ungdomars välmående stadigt sjunkit sedan 2012. Den vändpunkten kom samma år som milstolpen att varannan amerikan hade en iPhone.

Föräldrarna bär yttersta ansvaret

Det är först som vuxen som impulskontrollen är helt utvecklat, vilket gör det väldigt svårt för ett barn att begränsa sin egen mobilanvändning.

På grund av det är det förälderns ansvar att begränsa barnets mobilanvändande till en hälsosam mängd. Ett sätt att göra det är att skaffa ett abonnemang med liten datamängd, eller ett familjeabonnemang där datamängden går att styra.

Ett annat sätt att begränsa är helt enkelt att bestämma barnets skärmtid. Sätt en regel att mobilerna får användas högst två timmar hemma eller att de måste läggas bort en viss tid på kvällen.

The post Barns mobilanvändning skadar på många plan appeared first on Planforskolan.se.